B r a f r e d a g

Jag gick i skolan och efter det begav vi oss in mot staden i god tid för att komma in på grönan innan kön. OSKAR LINNROS.
Jag blev bjuden på mini-donuts av Fabs (gudomligt goda), vi åt mat, fish & chips för min del, och hängde vid vattnet och solen i väntan på att klockan skulle slå åtta. Och ja, sen var hela konserten och den var f e t t bra och askul. Vi hade dock inte så bra platser så jag fick se mer av folks huvuden och händer än Oskar. Men det var bra ändå! 
 
Men kvällen slutade inte där.
 
Jag hade "typ" bestämt att jag skulle sova med Jossan och hålla henne sällskap för att hennes familla var borta, men efter konserten visste jag inte vart kvinnan var för det var kaos. Dessutom hade mobilen laddat ur också. Efter lite oklarhet tog vi tog tåget hemmåt och jag bestämde mig för att jag skulle göra ett försök och sticka hem till Jossan eftersom att hon skulle dra hem direkt efter. Man hade ju inte mobiltelefoner förr i tiden så jag borde ju också klara mig?! Så jag hoppade av i Sollentuna, ser att bussarna inte går på ett tag, och vandrar till fots hem till Jos. När jag äntligen är framme så ser jag att det är tänt i huset och antar att hon är hemma. Men ingen öppnar när jag ringer och ingen syns genom fönstrerna. Jag kunde inte ringa någon och jag visste inte vad klockan var. Men jag tänkte att om jag skyndar mig till bussen vid rudbeck så kanske jag tajmar en buss som jag kan ta hem. Jag kommer fram och ser att nästa buss går 23:30, men jag vet ju inte ens vad klockan är. En stund senare kommer en tjej som jag kan fråga iallafall. Och vid den punkten så var det skönt att inte var helt ensam, för lite senare kommer en bil med två dudes som tyckte att vi skulle få skjuts hem med dom. Men de körde iväg som tur var. Bussen var sen men den kom till sist. Jag kom hem och var trött och hungrig, men glad ändå. När min mobil väl fungerar igen så ser jag att Jossan var efter mig (vilket jag verkligen inte trodde) och att vi hade missat varandra ungefär precis. Om jag skulle ha gått liite långsammare till bussen (för jag pwade snabbt som satan) så skulle vi ha passerat varandra. Men nu är det som det är.
 
Mobiler kan vara till jävligt stor hjälp ibland alltså. Och nej, det var dumt och korkat att jag varndrarde runt själv i natten utan mobil eller pepparspray (JA JAG HAR EN!). Jag är för naiv när det gäller sånt där. 
 
 
Töntig skobild :)
 
 
ehehehhe
 
 
 
heheh 
 
 
 
 
 
 
Det e glatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback